sömngångare
Vår ytterst mysiga helg fick ett rätt så trist avslut.
Strax efter midnatt (då var det iofs inte helg längre) hörde jag genom sömnens töcken små steg, tittade upp och fann en tyst liten pojke ståendes vid min säng. Inte utan att man hoppar till när det plötsligt står någon vid sängen!
Turligt nog identifierade jag honom tämligen omgående som min son och inte något spöke. ;o)
Försök att få den smygande vandraren att somna om gjordes upprepade gånger på diverse olika sätt och olika platser.
Det gick inte så bra.
Samtliga familjemedlemmar slumrade väl av och till men somnade riktigt gjorde vi nog inte förrän kanske klockan 5. 06.30 vaknade sonen igen.
Vi lyckades dra ut det hela till 7, sen var det revelj.
Nåja, nu är den lilla sötnosen på dagis iaf och jag har en stund för mig själv innan kvällsjobb stundar.
Strax efter midnatt (då var det iofs inte helg längre) hörde jag genom sömnens töcken små steg, tittade upp och fann en tyst liten pojke ståendes vid min säng. Inte utan att man hoppar till när det plötsligt står någon vid sängen!
Turligt nog identifierade jag honom tämligen omgående som min son och inte något spöke. ;o)
Försök att få den smygande vandraren att somna om gjordes upprepade gånger på diverse olika sätt och olika platser.
Det gick inte så bra.
Samtliga familjemedlemmar slumrade väl av och till men somnade riktigt gjorde vi nog inte förrän kanske klockan 5. 06.30 vaknade sonen igen.
Vi lyckades dra ut det hela till 7, sen var det revelj.
Nåja, nu är den lilla sötnosen på dagis iaf och jag har en stund för mig själv innan kvällsjobb stundar.
Kommentarer
Trackback