SPIRO

Idag har jag ansträngt mig lite mer för att fixa ett lite finare kort. Allt för er skull kära läsare.



Många har nu börjat fråga mig om det inte börjar kännas tungt. Jag hummar och håller med, känns som om det är vad som väntas av en att säga. Egentligen upplever jag det hela inte så tungt fysiskt, det är snarare psykiskt som det börjar bli tungt.
Framförallt är det prolemet att sova som stör mig. Det känns frustrerande att det är så många saker som spelar in om jag ska kunna sova eller inte.
Ibland är jag så andfådd så att jag därför inte kan slappna av och somna. Ibland är det nästäppan som är extra jobbig. Jag svettas, hittar ingen bekväm sovställning, får ont i händerna (svullnad+carpaltunnel light), ligger och funderar, lyssnar på M's nattgrymtningar, blir kissnödig stup i kvarten.
You name it och det händer mig på natten! %o)
När jag blir riktigt frustrerad över att ej kunna sova brukar dock beben där inne göra sig påmind genom sparkar eller annat och då brukar jag kunna ta mig samman och motivera varför jag satt mig själv i denna situationen..:o)