Att jag aldrig lär mig...

För det mesta vaknar Alexander någon gång mellan 6.30-7.30 för sitt första mål mat för dagen. Efter han käkat får han krypa ner i sin egen säng igen och somnar då om och sover några timmar till.
Imorse vaknade han strax innan 8. Efter han käkat var han så himla go och mysig så jag inte ville lägga ifrån mig honom, fast jag vet hur det slutar...
Han fick ligga kvar i våran säng med mig. Det är då det börjar. Det stora knölandet.
Han tar ut nappen, sätter in nappen igen, tappar nappen, suger på händerna, gnölar efter nappen, vänder sig bort och lägger sig tillrätta, kastar sig tillbaka och därmed smäller till mig med sin arm, tar ut nappen... Sådär håller han på en bra stund och somnar väl någon minut mellan varven.
Tillslut gav jag upp, som jag brukar få göra, och klev upp.
Vem sover som en liten prins i vår säng nu om inte min lilla Alexander?!

Han är allt bra speciell vår lille pojk, han föredrar att få sova själv utan någon som ligger och gosar bredvid!
Idag är det vägning förövrigt, stay tuned.


-Här i min egen säng sover jag gott!

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress:

URL:

Kommentar:

Trackback