SPIRO

Ringde vårdcentralen imorse.
S: Jag har ont i magen. Det sitter som om det vore blindtarmen men det kan det ju inte vara när det har hållit på så länge.
Sjuksköterska: Johoho (nästan skrattande), man kan ha en krånglande blindtarm i flera år. (Jag upprepar: FLERA ÅR!!! Är ju redan less på att ha ont)

Inte ville dom träffa mig och inte ville dom skriva ut några starkare smärtlindrande heller.
*Småsurar lite*

Hon som jag pratade med var faktiskt jätte-trevlig och väldigt förstående och förklarade bra varför dom inte tyckte jag behövde komma in och varför de inte ville skriva ut tabletter. Men ändå, det suger att veta att jag helt enkelt får stå ut med det här tills jag inte står ut. Eller nåt. Jag får typ viljemässigt trycka fram en hög feber och CRP samt göra så att jag inte får något uppehåll i smärtan. Och hur kul är det?

Om det inte gåt över till jul skulle jag höra av mig igen.
Tänk om jag får ligga på operationsbordet på julafton?
Hemska tanke...